Yngelröta | Mellifera Veterinärtjänst

Yngelröta

 

Om screening av amerikansk yngelröta

 

Amerikansk yngelröta är en allvarlig bakteriell sjukdom som förekommer hos svenska bin. Sjukdomsfall blossar upp på skilda platser då bakterien bildar sporer som överlever lång tid i miljön. Antalet insjuknade samhällen ligger på 100-200 per år.

 

Hittills har den ledande strategin för att bekämpa sjukdomen varit att förinta sjuka samhällen, bränna smittat material och utföra besiktning av närbelägna bisamhällen avseende kliniska symptom. Dessa lagstadgade åtgärder har hållit nere förekomsten av sjukdomsfall, men lämnar utrymme för förebyggande åtgärder. Vid besiktning av bisamhällen upptäcks endast de som redan utvecklat symptom. Tillvägagångssättet är arbetskrävande, särskilt under dragsäsongen då det är många lådor på kuporna och många bin i dessa. Besiktning ska enligt lagstiftning ske av alla samhällen inom 3 km radie från insjuknade samhällen, men smittspridning sker sannolikt i första hand med biodlaren och dennes material, vilket gör att smittan kan spridas över betydligt större områden. Att odla bakterien som orsakar sjukdomen (Paenibacillus larvae) från prover av vuxna bin utgör ett bra komplement för att kunna avgöra var smittan finns.

 

Det har visats att odla ut bakteriesporer från vuxna bin är en metod som ger goda förutsättningar att kunna förutsäga risken för samhällen att utveckla symptom (Forsgren & Laugen, 2013). I Eva Forsgrens projekt ”Provtagnings- och saneringsstrategi för amerikansk yngelröta” har en strategi utarbetats för att minska smittspridning och sjukdomsfall genom att ta prover av bin på hösten och vidta åtgärder utifrån odlingsresultat.

 

Erfarenheterna från Uplands Honung, vars bin deltagit i ovan nämnda projekt, är att problem med amerikansk yngelröta blivit kontrollerbara på ett par säsonger med förhållandevis liten arbetsinsats. Från att ha haft utbrott av sjukdom och många samhällen med höga sportal har sportalen minskat anmärkningsvärt och inga fler samhällen har uppvisat kliniska symptom. Andelen samhällen där sporer inte kan påvisas steg från 25% till 81% från 2012 till 2014. Andelen samhällen som ligger i riskzonen för att utveckla klinisk sjukdom minskade från 15% till 2% från 2012 till 2014, och har legat under 1% 2015 och 2016.

 

Strategin har inneburit att det tagits bi-prover från samtliga samhällen, samlingsprov har tagits bigårdsvis, ca 10-12 sh/prov, och från dessa har en odling för yngelrötesporer gjorts. Utifrån resultaten har bigårdarna delats in i kategorier, och för de som hamnat i kategorin för hög risk att utveckla symptom har man gått vidare och odlat på alla individuella samhällena i de bigårdarna för att identifiera de samhällen som har höga sportal. Proven har tagits på hösten när bina är väl samlade i kupan vilket förenklar insamlingen, men framförallt ger det goda förutsättningar att åtgärda samhällen med höga sportal på våren, innan yngelsättningen är i full gång och skattlådor placeras ut.

 

 

 

Referenser:

 

Forsgren E, Laugen AT (2013) Prognostic value of using bee and hive debris samples for the detection of American foulbrood disease in honey bee colonies. Apidologie 45:10–20.

 

Forsgren E. (2014) Redovisning av resultat från medel sökta hos jordbruksverket från det nationella programmet 2014 för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung; Provtagnings- och saneringsstrategi för amerikansk yngelröta

 

Välkommen

Välkommen till www.mellifera.n.nu.

 

Länkar